mhm

alla barnen fick gå och dricka adventskaffe utom Lucy, för hon fick stanna ensam kvar och ...?






nä, det finns inget som rimmar på Lucy. crap.

främlingar och tjyvar

fredagsmorgon med de söta flickorna (och ensamma pojken). de är faktiskt riktigt roliga. och duktiga. just nu sjunger elev E: Lucy, vad döljer du för mig, i dina luriga öööögon... och tretton strofer till. underbart.

mindre underbart att morgonen började med stulna datorer. ALLA datorer. förutom min egna då - THANK GOD!


jisses vad trött jag är. kan inte med ord beskriva vad skönt det ska bli med sovmorgon... oh la la.






där bortom skärmen finns det nånting.... som vi kan upptäcka här och nuuuu.... Åh Lucyyyyy.

"Bekväm är mitt andranamn"

utvecklingssamtal. vanligtvis inte så farligt, men ganska trist och ännu en grej som måste pressas in i schemat. tacka vet jag när det händer nånting. eller?

jag hade ju faktiskt blivit förvarnad, men det betyder ju faktiskt inte att jag automatiskt vet hur man uppför sig i såna situationer. dagens samtalsdeltagare bestod av mentor (moi), elev, mamma (elevens alltså, inte min) och mammans tolk.

jag hade banne mig svåra problem med var jag skulle fästa blicken nånstans. mamman tittar ju ändå inte på mig liksom, så jag fokuserade på eleven. men samtidigt var det ju fruktansvärt spännande vad tolken höll på med... tror jag tappade tråden ett tiotal gånger, eleven måste tro att jag är lite bakom. för att inte tala om den stackars mamman. jag har nog aldrig använt ett sämre språk än när jag nu visste att allt jag sa skulle över till teckenspråk. t.o.m. mina fina "ok", "mm" och "ehhm". men så mycket teckenspråk kommer jag faktiskt ihåg så att jag förstod att tolken fräschade upp mig lite.

så tack till tolken.

måste nog gå hem nu.

nämen

nu tänkte jag skriva att det var måndag igen. men det är ju faktiskt redan onsdag. men det känns som måndag. faktiskt.

helgen gick i sjukdomens tecken. snörvel, snörvel, hosta, gråta, snora. lite så, skulle man kunna säga. det var även en liten utgång däremellan, men såhär i efterhand kanske inte det var det smartaste draget jag gjort.

vem står i garderoben till utestället om inte en av mina mentorselever..? jo, jag tackar jag. ungen är ju bara 17 för tjyven! om ens det. får man jobba på såna ställen då? NEJ, säger jag. borde förbjudas. jag kanske kan ringa nåt samtal och se till att det inte händer igen....? hm.

annars var det kul. ute alltså. sen var det mindre kul att måndagen kom och jag fortfarande var sjuk. naturligtvis åkte jag ändå till jobbet och snörvlade omkring där ett par timmar innan jag gav upp och åkte hem igen. och fy bövelen vad skönt det var! för att inte tala om hur billigare det blev. var hemma tisdagen också. inte för att jag fick så himla mycket gjort, men kändes lyxigt att få va hemma när man inte mår bra. varför ska man alltid få dåligt samvete för att man är hemma från jobbet...?

jamen

då var vi där igen. fredag. fan vad veckorna går fort. och ändå känns det som om dagarna släpar sig fram.

sushi ikväll. premiär för syster och svåger. det blir fina fisken det... (trillar av stolen så rolig är jag)

hade ändå en ganska bra fredag, förutom att jag blev utjagad ur ett klassrum mitt i upplösningen av Life of David Gale. äntligen skulle knattarna få se på Bra Film. och så slutar det med att jag får dra slutet lite snabbt på vägen ut... underbart.

men nu är det HELG!!

lång dags färd mot natt

halva veckan har gått. mer än halva arbetsveckan. skulle man kunna tro eftersom klockan är praktiskt taget eftermiddag. men idag får lucy inte gå hem i skaplig tid, hon ska nämligen stå i ett klassrum, le och representera skolan på bästa manér. ända till sena kvällen. målet är föräldrar och högstadiebarn.

egentligen vill man ju ta varenda liten skitunge i örat och väsa ett lågt på den här skolan sköter man sig exemplariskt och är sjukt koncentrerad hela dagarna och gör sina läxor på kvällarna, precis som man blir tillsagd - förstått???

men det får jag ju inte. dessutom är det knappast de som skulle behöva höra det som kommer hit. för de har antagligen föräldrar som är intresserade av vad deras barn gör om dagarna. och de är oftast trygga, självständiga och trevliga. eleverna alltså. inte alltid föräldrarna.

innan jag ska stå och se trevlig ut ska jag sitta och vara extremt trevlig på utvecklingssamtal. det är ju pest och pina för alla inblandade. ibland är det extra roligt när klassens bråkstake helt plötsligt förvandlas till en grå mus i sällskap av mor och far. då brukar ett och annat falla på plats. och lucy skrattar inombords.

jag har absolut inget minne av att jag någonsin var på ett utvecklingssamtal under gymnasietiden. var jag det? mamma, var vi det? (för du ska ju inte tro att jag inte vet att du läser här...)

avis

råkade precis gå förbi den delen av skolan som är i besittning av byggare (som f.ö. är bra mycket trevligare och lättare att vila ögonen på än mina riktiga kollegor) och fick mig en juste släng av avundsjuka. genom plasten hördes Amy McDonald på högsta volym och jag kände att det var precis vad som saknades i min tisdag (och alla andra dagar) - musik!

tänk vad skönt att gå omkring i sköna blaklader hela dagarna och lyssna på musik... kanske skulle bli byggarbetare? de tjänar ju lätt mer än mig liksom...

i think i can, i think i can, i think i can

för att bryta mönstret litegrann har jag sökt ett jobb. mönstret bestod ju i att jag var missnöjd med det nuvarande läget och bitchade mig blå i ansiktet om det - men gjorde inte ett skit åt det. så för ovanlighetens skull bröt jag så mönstret när jag sökte ett jobb inom EU. eller jobb och jobb, det är någon slags rekryteringsfirma där man kan hamna lite varstans inom EU's institutioner.

för att göra det hela svårare så är det en ofantlig process att gå igenom. först anmälan, sedan uttagningsprov. eller är det intagning? man vill väl bli uttagen. och intagen. fast inte på typ psyket. eller?

nu ska jag iaf iväg och göra ett test. eller två egentligen. ett om EU's institutioner och policy, ett om mina färdigheter i ... gud-vet-vad. så som ni hör så kommer det bli ett riktigt vågspel. men hur som så är jag on fire!!

- först ska jag dock bestämma mig för vilken dag jag ska testas. födelsedagen är en kandidat.
- sedan måste jag få ledigt för att åka till Hufvudstaden och testas.
- och innan dess måste jag ha pluggat mig fördärvad på EU.

däremellan ska det planeras en fest.

jisses.

hur trött får man bli egentligen?

hur många måndagar är det kvar till jullovet? nästan bara fyra. imorse trodde jag som vanligt inte att det var sant. men det är ju sant varje måndagsmorgon. tyvärr.

helgen var härlig. mycket familj blev det. turns out att de visst har funderat ut en kul överraskning till min födelsedag och det ordnade sig med flytten också. som en smäck. men jag är så nyfiken så jag spricker ju.

* man kan flyga dit vi ska men, vi ska köra (det tar ett tag)
* jag behöver inte ha med mig nåt speciellt, möjligtvis en grej, men det fanns tydligen redan där
* det krävs två övernattningar

någon som vill ge sig på en kvalificerad gissning? jag har ju såklart redan listat ut att vi ska en snabbis till Bahamas där Hugh Grant väntar i någon passande Speedo. men ni kan ju såklart få gissa om ni vill...

just swell

det där med familjen är inte så lätt som man tror. jag gillar vår familj, jag tycker vi har kul ihop. jag har kommit närmare mina systrar de senaste åren och det är himla skönt.
men vi vore ju inte en riktig familj om vi inte hade lite ups-and-downs, eller?

det råkar ju vara så att lucy går och fyller jämnt här inom en snar framtid. och då får jag ju alltid frågan: Vad önskar du dig?

seriöst. jag önskar mig inget. I-N-G-E-T. i varje fall inget som någon kan ge mig.

ja, jag skulle vilja ha ett helt nytt liv, med ett jobb jag tycker är kul, en lägenhet jag älskar och gärna en trevlig man och ett par, tre ungar... kanske en presentkort på IKEA fixar den skivan??
I think not.

men jag tyckte jag hade en ganska bra idé när jag önskade mig en spa-helg med mamma och systrarna. när gjorde vi nåt ihop senast liksom? och det verkade gå hem. visserligen fick jag till en början själv sköta planeringen, men nu börjar det visst lossna.

tills det ska bokas ett datum. hujeda mig, vad knepigt det blev. (för min del är det ju ganska lätt, eftersom jag har ett socialt liv i likhet med den där jättesköldpaddan som tydligen inte kan para sig.) men de andra. och när de smäller fram barn-kortet är det ju inte direkt läge att vara katig.

- vänta tills du får egna barn, så ska vi se hur lätt du tycker det är!!

jo, vi har hört den förut. och den gör lika ont varje gång. tack.

nu har de iaf bestämt sig för en helg. den som också råkar vara den helgen jag ska flytta. seriöst, jag har EN grej på hela året. en grej som jag har väntat på i fyra månader och måste vänta på i ytterligare två.

ja, DEN helgen tar vi. that's just swell.

slut i rutan

ja, det är lika skönt varje gång. kanske extra mycket idag när jag sluppit en massa elever. den där stunden på fredagen när man känner att Nu, nu får jag faktiskt ta helg. det blir nog en ganska skön helg och den ska inledas med eftermiddagsrävgift (f'låt, kaffe) hemma i barndomsköket.

som Lugnet före Stormen. men det är en ganska angenäm storm...


(saknar dock ett moment den här helgen)

snart så

det här med att gå och lägga sig tidigt... vem kom på det? jag hatar verkligen att gå och lägga mig tidigt. det är ju den enda lilla lediga tid jag har och så ska jag slösa bort den genom att så snart som möjligt påbörja nästa arbetsdag?

missförstå mig rätt, jag älskar verkligen att sova. eller, nu ljuger jag nog lite, jag älskade verkligen att sova. efter flytten har jag inte haft ro att sova länge på morgonen. vet inte vad det är. kanske för att jag inte är "hemma". kanske för att jag också älskar den där stunden på helgmorgonen när jag kan sitta med kaffet läääänge och fippla med datorn och kolla på strunt på tv. kanske tom läsa en tidning (dock inte JP - don't get me started!!). löv it.

speciellt om jag inte har nån tid att passa.

men i helgen vankas det hela stora familjen, så det blir nog en hel del tider att passa. kanske lika bra. mind elsewehere...

torsdag

det betyder att det är fredag imorgon. det betyder också att jag inte har några lektioner, utan istället ett gäng konferenser. jag tar lätt konferenser före lektioner. borde inte det säga mig nåt...?

jag kommer in mer och mer på den här arbetsplatsen och skåne börjar kännas längre och längre bort. fast jag blir så ledsen när jag tänker på det. där var jag en i gänget, här är jag bubblare. där hade jag saker att säga till om, jag ville vara med och diskutera och folk lyssnade på mig. här är jag inte ens särskilt intresserad faktiskt. och vem skulle lyssna? knappt jag själv.

konstigt det där.

oh my

jag hade faktiskt fasat litegrann för ögonblicket då jag i nyktert tillstånd skulle träffa objektet för mina farliga flirtförsök på personalfesten. tänkte att nu får du inte vara blyg och pratar ni inte lite casual nu som kommer ni aldrig mer att göra det.

men jag är riktigt stolt över mig själv. böjd över en tupperware med kyckling ler jag mitt allra mest bländande leende (eller ja, close enough) och det skojas lite om att vi minsann fortfarande är sega sen festen och hur kul det var och att det måste göras om. jag tror bestämt hans exakta ord var: vi måste försöka få till en repris.

Favorit i Repris? yes please.

oh no

att jobba hela dagarna och sen komma hem och jobba flera timmar till är INTE da shit!!!

ville bara klargöra det.

jag måste göra nåt åt min situation. jag är ju inte nöjd. sen när är jag en sån som "nöjer sig"?

I think not.

Tankade Arabiska Nätter

jomenvisst. så var den första Riktiga P-festen avklarad. jag har nog alltid velat gå på en sån där p-fest där alla bli galet fulla och gör märkliga saker. det var inte fullt så urballat som det kunnat bli, men tillräckligt för att bli riktigt kul. kanske för att jag inte hade speciellt stora förväntningar heller.

men vi snackar duktigt mycket alkohol, massa dans, karaoke, magdans och utgång. släng sen in utklädnad á la Tusen & en Natt och succén är given.

det kan ha förekommit lärare som inte kom in på Harrys med rekommendationen att "ta ett varv runt kvarteret" (seriöst, jag trodde de släppte in vilket pack som helst där...?). det kan ha förekommit skottar som måste tro att svenskar inte är riktigt kloka. väldigt söta skottar... och kollegor man ser i annat ljus när man väl pratar med dem. det kan också ha förekommit lite flirting. det kan ha förekommit händer som höll kvar aningen för länge. men det finns det inga bildbevis för så det har nog inte hänt.

däremot finns det bildbevis för vaktmästare som dansar magdans med skjortan uppe vid hakan och kaggen vid knäna, så det har definitivt hänt. tyvärr.

Arabiska Nätter

jo, jag tränade. duktiga mig. o det var kul!

idag är det inte kul. sista lektionen. de sitter och "läser" Émile och jag låtsas som om jag inte märker att de inte alls läser. full anarki. från båda håll.

men om tjugo minuter får jag ta helg. kan vara den bästa känslan någonsin. om tjugo minuter alltså, inte just nu.

ikväll är det personalfest. förra festen var tydligen blöt, jag ser fram emot en repris. temat ikväll är "Tusen & en natt" och jag har fått låna en bling-blingig kaftan. som jag kommer ta av mig så fort jag kan antagligen. ett som är säkert är att jag tänker hälla vin i mig och kollega P. blir liksom roligare så.

tio minuter kvar.

ensam ung kvinna söker svar

här sitter jag och har beslutsångest. nej, det rör inget världsomvälvande, tvärtom, det handlar såklart om kvällens träning. syrran drog sig ur och då blev det helt plötsligt väldigt lockande för mig att också stanna hemma.

MEN

jag får ju inte. det är ju stort för mig att faktiskt ha en fast träningstid i veckan (ja, fastän det bara är EN), och jag gillar ju verkligen passet. och det känns ju super efteråt. och jag behöver komma "ut ur huset" lite.

MEN

jag mår inge vidare, snorig och dan. och jag skulle behöva åka till mor & far och hämta min vinterjacka, och egentlien byta däck, och egentligen gå till en affär och köpa varma tröjor. och jag är så satans trött.

jag vet att jag måste träna. men det är ju skönt att få drömma sig bort till lite skolk ibland. även om jag inte vågar skolka från mig själv...